writer
1,827
edits
Talk:Resurseffektivitet med nytta värme eller el: Difference between revisions
Jump to navigation
Jump to search
m
Talk:Resurseffektivitet med nytta värme eller el (view source)
Revision as of 13:11, 17 September 2022
, 13:11, 17 September 2022no edit summary
Nallebrean (talk | contribs) mNo edit summary |
Nallebrean (talk | contribs) mNo edit summary |
||
| Line 4: | Line 4: | ||
Vad som var direkt förbränning (vad är inte direkt förbränning) var kommer reduktionen från? Vad jämförs det med? | Vad som var direkt förbränning (vad är inte direkt förbränning) var kommer reduktionen från? Vad jämförs det med? | ||
== Systemtänkande/samhällsperspektiv == | |||
Även om en apparat i sig har en till synes mycket hög verkningsgrad behöver det inte betyda att det är en optimal energilösning. | |||
Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten. | |||
Om samma bränsle i stället skulle brännas teoretiskt optimalt direkt för uppvärmning skulle en verkningsgrad på 100% uppnås. Praktiskt ligger verkningsgraden då uppåt 90%. (källa) | |||
För uppvärmning kan elektriciteten i stället användas för att driva en värmepump. Om värmepumpen har en värmefaktor på 4 tillförs erhålls samma värmemängd med 25% av elen till värmeelementet. Det motsvarande 400% av den tillförda elenergin. | |||
Den omvandlade kolenergin på 40% av bränslet har då tack vare värmepumpen alstrat värme motsvarande 40%*4 =160% av kolets värmeinnehåll. | |||
Genom att kombinera kraftslag med hög verkningsgrad med värmepumpar med hög verkningsgrad kan bränslebehovet minska. För kombinationen gaskombikraftverk och värmepump med värmefaktor (COP) 4 minskar totala energibehovet med 58 % jämfört med direkt förbränning med teoretiskt 100% verkningsgrad. | |||
{| class="wikitable" | |||
|+ | |||
!Exempel på Kraftslag | |||
!'''EL-Verkningsgrad''' | |||
| colspan="8" |'''Systemets värmefaktor vid uppvärmning''' | |||
|- | |||
! rowspan="2" |Förbränning för uppvärmning | |||
(olje-, gaseldning, ved) | |||
!0% | |||
| colspan="8" |90% | |||
|- | |||
! | |||
!1 | |||
!2 | |||
!3 | |||
!4 | |||
!5 | |||
!6 | |||
!7 | |||
!<=COP | |||
|- | |||
!Kärnkraft, Äldre kol-, oljekraft, bra bensinmotor | |||
!'''30%''' | |||
|<u>30%</u> | |||
|<u>60%</u> | |||
|<u>90%</u> | |||
|'''120%''' | |||
|150% | |||
|180% | |||
|210% | |||
| | |||
|- | |||
!Effektiv Kolkraft, modern dieselmotor | |||
!'''40%''' | |||
|<u>40%</u> | |||
|<u>80%</u> | |||
|'''120%''' | |||
|160% | |||
|200% | |||
|240% | |||
|280% | |||
| | |||
|- | |||
!Mycket stora dieselmotorer | |||
!'''50%''' | |||
|<u>50%</u> | |||
|'''100%''' | |||
|150% | |||
|200% | |||
|250% | |||
|300% | |||
|350% | |||
| | |||
|- | |||
!Effektiva gaskombikraftverk | |||
!'''60%''' | |||
|<u>60%</u> | |||
|120% | |||
|180% | |||
|240% | |||
|300% | |||
|360% | |||
|420% | |||
| | |||
|- | |||
! | |||
!'''70%''' | |||
|<u>70%</u> | |||
|140% | |||
|210% | |||
|280% | |||
|350% | |||
|420% | |||
|490% | |||
| | |||
|} | |||
[[Direktverkande elvärme]] motsvarar COP 1. Det är således effektivare att förbränna bränslet direkt för uppvärmning än direktverkande el. En fråga som är kopplad till produktion av [[Marginalel]]. | |||
<u>Understrukna</u> systemverkningsgrader är kombinationer med lägre verkningsgrad än förbränning för uppvärmning (tex oljepanna, vedeldning). | |||
'''Feta''' är skiljelinjen där kombinationen ger en högre verkningsgrad än teoretiskt max för enbart förbränning för uppvärmning (100%). | |||