writer
1,827
edits
Resurseffektivitet med nytta värme eller el: Difference between revisions
Resurseffektivitet med nytta värme eller el (view source)
Revision as of 13:22, 17 September 2022
, 13:22, 17 September 2022→Systemverkningsgrad /värmefaktor för uppvärmning med kombinationer av kraftslag och värmepumpar
Nallebrean (talk | contribs) mNo edit summary |
Nallebrean (talk | contribs) |
||
| Line 134: | Line 134: | ||
| | | | ||
|} | |} | ||
[[Direktverkande elvärme]] motsvarar COP 1. Det är således effektivare att förbränna bränslet direkt för uppvärmning än direktverkande el. En fråga som är kopplad till produktion av [[Marginalel]]. | [[Direktverkande elvärme]] motsvarar COP 1. Det är således effektivare att förbränna bränslet direkt för uppvärmning än direktverkande el. En fråga som är kopplad till produktion av [[Marginalel]]. | ||
| Line 142: | Line 140: | ||
'''Feta''' är skiljelinjen där kombinationen ger en högre verkningsgrad än teoretiskt max för enbart förbränning för uppvärmning (100%). | '''Feta''' är skiljelinjen där kombinationen ger en högre verkningsgrad än teoretiskt max för enbart förbränning för uppvärmning (100%). | ||
'''Exempel''' | |||
Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten. | Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten. | ||