Resurseffektivitet med nytta värme eller el: Difference between revisions

Resurseffektivitet med nytta värme eller el (view source)

Revision as of 13:20, 17 September 2022

18 bytes added , 13:20, 17 September 2022

m

→‎Systemverkningsgrad /värmefaktor för uppvärmning med kombinationer av kraftslag och värmepumpar

Nallebrean

writer

1,827

edits

@@ Line 57: / Line 57: @@
 ===Systemverkningsgrad /värmefaktor för uppvärmning med kombinationer av kraftslag och värmepumpar===
-Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten.
-Om samma bränsle i stället skulle brännas teoretiskt optimalt direkt för uppvärmning skulle en verkningsgrad på 100% uppnås. Praktiskt ligger verkningsgraden då uppåt 90%.
-För uppvärmning kan elektriciteten i stället användas för att driva en värmepump. Om värmepumpen har en värmefaktor på 4 tillförs erhålls samma värmemängd med 25% av elen till värmeelementet. Det motsvarande 400% av den tillförda elenergin.
-Den omvandlade kolenergin på 40% av bränslet har då tack vare värmepumpen alstrat värme motsvarande 40%*4 =160% av kolets värmeinnehåll.
-Genom att kombinera kraftslag med hög verkningsgrad med värmepumpar med hög verkningsgrad kan bränslebehovet minska. För kombinationen gaskombikraftverk och värmepump med värmefaktor (COP) 4 minskar totala energibehovet med 58 % jämfört med direkt förbränning med teoretiskt 100% verkningsgrad.
 {| class="wikitable"
 |+
@@ Line 142: / Line 134: @@
 |
 |}
+'''Exempel'''
 [[Direktverkande elvärme]] motsvarar COP 1. Det är således effektivare att förbränna bränslet direkt för uppvärmning än direktverkande el. En fråga som är kopplad till produktion av [[Marginalel]].
@@ Line 147: / Line 141: @@
 '''Feta''' är skiljelinjen där kombinationen ger en högre verkningsgrad än teoretiskt max för enbart förbränning för uppvärmning (100%).
+Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten.
+Om samma bränsle i stället skulle brännas teoretiskt optimalt direkt för uppvärmning skulle en verkningsgrad på 100% uppnås. Praktiskt ligger verkningsgraden då uppåt 90%.
+För uppvärmning kan elektriciteten i stället användas för att driva en värmepump. Om värmepumpen har en värmefaktor på 4 tillförs erhålls samma värmemängd med 25% av elen till värmeelementet. Det motsvarande 400% av den tillförda elenergin.
+Den omvandlade kolenergin på 40% av bränslet har då tack vare värmepumpen alstrat värme motsvarande 40%*4 =160% av kolets värmeinnehåll.
+Genom att kombinera kraftslag med hög verkningsgrad med värmepumpar med hög verkningsgrad kan bränslebehovet minska. För kombinationen gaskombikraftverk och värmepump med värmefaktor (COP) 4 minskar totala energibehovet med 58 % jämfört med direkt förbränning med teoretiskt 100% verkningsgrad.
 <br>