writer
1,827
edits
Resurseffektivitet med nytta värme eller el: Difference between revisions
Resurseffektivitet med nytta värme eller el (view source)
Revision as of 13:18, 17 September 2022
, 13:18, 17 September 2022→Systemverkningsgrad /värmefaktor för uppvärmning med kombinationer av kraftslag och värmepumpar
Nallebrean (talk | contribs) |
Nallebrean (talk | contribs) |
||
| Line 59: | Line 59: | ||
Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten. | Ett elektriskt [[Radiator|värmeelement]] har till exempel i princip 100% verkningsgrad. Elverket som alstrar elenergin till elementet har en verkningsgrad mindre än 100 %. För värmekraft är den avsevärt lägre, tex kolkraft ca 40%. Trots att elemenetet har när 100% verkningsgrad utgör det endast 40% av kolenergin som åtgick vid alstrandet av electriciteten. | ||
Om samma bränsle i stället skulle brännas teoretiskt optimalt direkt för uppvärmning skulle en verkningsgrad på 100% uppnås. Praktiskt ligger verkningsgraden då uppåt 90%. | Om samma bränsle i stället skulle brännas teoretiskt optimalt direkt för uppvärmning skulle en verkningsgrad på 100% uppnås. Praktiskt ligger verkningsgraden då uppåt 90%. | ||
För uppvärmning kan elektriciteten i stället användas för att driva en värmepump. Om värmepumpen har en värmefaktor på 4 tillförs erhålls samma värmemängd med 25% av elen till värmeelementet. Det motsvarande 400% av den tillförda elenergin. | För uppvärmning kan elektriciteten i stället användas för att driva en värmepump. Om värmepumpen har en värmefaktor på 4 tillförs erhålls samma värmemängd med 25% av elen till värmeelementet. Det motsvarande 400% av den tillförda elenergin. | ||