Varför vi inte har ren el i Sverige!
Låg koldioxidintensitet i svensk elproduktion innebär inte automatiskt att svenska energianvändares klimatpåverkan är låg. Sveriges el- och värmeproduktion har relativt låga utsläpp per producerad kilowattimme, men den totala klimatpåverkan från svensk konsumtion och energianvändning uppstår i ett globalt, sammanlänkat energisystem där fossila bränslen fortfarande fyller gapet mellan fossilfri produktion och efterfrågan.
Globalt sammanlänkat energisystem
Det globala energisystemet är starkt integrerat. Om efterfrågan på energi ökar, och all tillgänglig låg-CO₂-produktion (t.ex. vattenkraft, kärnkraft, vind, sol) redan utnyttjas nära full kapacitet, fylls det återstående behovet i praktiken med fossila bränslen. Var i världen dessa fossila utsläpp sker saknar betydelse för klimatet – den globala atmosfären ”ser” bara den sammanlagda mängden växthusgaser.
Konsumtionsbaserade utsläpp består av utsläpp både i Sverige och i andra länder kopplade till svensk import av varor och tjänster.<ref>Template:Webbref</ref><ref>Template:Webbref</ref> Att påstå att ”svenska utsläpp är låga” enbart utifrån inhemsk produktion innebär därför att man bortser från den del av utsläppen som sker i andra länder men orsakas av svensk efterfrågan.
Energieffektivisering och återgångseffekter
Energieffektivisering reducerar den energi som krävs för att uppnå en viss funktion, till exempel värme, kyla eller transporter. I ett globalt perspektiv minskar effektivisering generellt behovet av fossila bränslen, eftersom en given energitjänst kan levereras med mindre total energianvändning.
Studier visar att energieffektivisering inom industrin har potential att minska de globala koldioxidutsläppen med upp till omkring fem procent, under förutsättning att tekniken kombineras med styrmedel och beteendeförändringar.<ref>Template:Webbref</ref>
Samtidigt finns så kallade återgångseffekter (Jevons paradox), där lägre energikostnad kan leda till ökad användning och delvis äta upp effektiviseringsvinsten.<ref>Template:Webbref</ref> Energieffektivisering kräver därför kompletterande styrmedel om den ska leda till varaktigt minskad fossil energianvändning.
Fossilt ”gap” mellan produktion och konsumtion
Under överskådlig framtid kommer det att finnas ett gap mellan:
- den mängd fossilfri energi som kan produceras (från till exempel kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft), och
- den globala efterfrågan på energitjänster.
I IPCC:s scenarier som begränsar den globala uppvärmningen till långt under 2 °C krävs både en mycket kraftig utbyggnad av låg-CO₂-energisystem och en betydande minskning av utsläppen från fossila bränslen till mitten av seklet.<ref>Template:Webbref</ref><ref>Template:Webbref</ref>
Så länge den globala efterfrågan på energi överstiger den fossilfria produktionen kommer fossila bränslen att fylla gapet. I praktiken innebär detta att varje kilowattimme som sparas genom energieffektivisering, eller varje ytterligare kilowattimme från låg-CO₂-källor, på marginalen tränger undan fossil energi någonstans i systemet – oberoende av var i världen detta sker.
Slutsatser
Följande slutsatser kan dras:
- Låg koldioxidintensitet i svensk energiproduktion innebär inte att svenskars klimatpåverkan är ”låg” – konsumtionsbaserade utsläpp ligger i nivå med eller över det globala genomsnittet.
- Det spelar ingen roll för klimatet var utsläppen fysiskt sker; det avgörande är den globala summan av växthusgaser i atmosfären.
- Energieffektivisering minskar i grunden behovet av fossil energi, men för full klimatnytta krävs att effektivisering kombineras med styrmedel som begränsar återgångseffekter.
- För att minska utsläppen krävs både:
- utbyggnad av fossilfri, låg-CO₂-intensiv energiproduktion, och
- minskad användning av energi och särskilt fossila bränslen.
Se även
Källor
<references/>